Skoj att se hur många det är som följer bloggen, dock är ni allt bra dåliga på att kommentera ;)

 Då var det måndag igen och skolan rullar på som vanligt, dock studiedag imorrn (gött). Jag längtar så tills valpkursen börjar, kommer bli jätte lärorikt och skoj att få vara med på kursen. Jag och min Rocky har nästan gått alla kursen på VBHK (och nu ska vi gå en agilitykurs igen till våren). Tycker det är ett jätte bra sätt att träffa hundintresserade människor, många hundar, miljöträning för vovven osv. Man lär sig mycket mer än vad man nog tror på kurserna.

Som ni nog redan vet har jag en Curly coated retriever, men i framtiden har jag även tänkt mig köpa en till hund. Jag har kollat på lite olika hundraser, men är väldigt nyfiken på Chesapeake bay retriever... Vi får se vad det blir om några år ;)

Detta är inte en "pik" till bloggerskorna, dem får göra om sina bilder om dem vill det. Men jag tycker ändå att det är viktigt att man verkligen förstår att även dem som bloggar, sk "vanliga människorna" kan retuschera sina bilder lika mycket som all annan media.

Man ska vara smal som en sticka
och inte ha godis i sin ficka

Man ska ha stora bröst
och helst ska de växa klart under en höst

Man ska sminka sig varje dag
efter alla tonårskillars behag

Man ska ha pojkvän
men vad händer sen?

Man ska ha ett gäng med vänner
oavsett vad man innerst inne känner

Man ska vara kaxig och arg
och på helgerna ska man hänga vid en hockeysarg

Man ska vara som alla andra
och inte sin egen väg vandra

Man ska helt enkelt följa idealet
men snälla du, folk vill veta vad som finns innanför fodralet!

Bion igår var ganska bra faktiskt, mysig i alla fall. Efter skolan idag blir det mer skolarbete...
Hade även tänk jag skulle träna lite hemma med pilatesbollen, har även planer på att börja simma någon gång i veckan. Än känner jag mig inte redo för att gå runt i bikini, efter att jag varit så mycket sjuk över julen har jag gått ner lite i vikt, och vill gärna få tillbaka dom kilona + lite till innan jag börjar simma. Men: simning sägs vara bra för aptiten
-det gillas!

Sitter i skolan och har precis ätit en mumsig baugett, en delicatoboll och druckit en nygårda julmust.
Inte dem bästa kalorierna, inte dem fetter jag är ute efter, men det var gott :)

Hej, lilla tigerflicka.
Det är jag, och jag skriver igen. Men jag fick ju inget svar sist (och inte gångerna innan det heller).
Hur är det? Jag har inte sett dig le på länge nu, inget riktigt leende. Faktum är att jag inte har sett dig på länge.
Jag vet inte ens om du fortfarande lever, jag vet inte om tigerränderna slukat dig.
Inatt när jag inte kunde sova satt jag i mitt fönster (du vet det jag skrev om i första brevet) och kolla på stjärnorna.
Precis när jag tänkte på dig föll en stjärna. Jag kan inte svara på om det var din stjärna som föll, men det var det väll inte?

Vi kanske kan träffas snart, om du vill? Jag fryser så om nätterna, och jag hatar allt mer än vad någon kan förstå. Det är bara du som fattar. Det är bara du som kan värma mig, och det är bara du som förstår vad hatet handlar om.
Jag håller på att bli frisk nu. Jo det är sant, i alla fall nästan. Jag har börjat äta mer och mer, men jag vet inte varför. Ibland är jag bara så ledsen. Ibland tar demonerna tag om mig och får mig göra dumma saker. Dom viskar mig i örat och dom vill leka mer. Men vet du, lilla tigerflicka, lekar har slutat vara roliga. Det gör bara ont, jag har aldrig gillat att falla. Dom vet det, varför vill dom då få mig att falla? Jag sitter ju i fönstret för att känna doften av påhittad frihet. Inte för att falla. Kan du säga till dom, för dom lyssnar inte på mig. Dem skrämmer mig.

Jag borde nog sluta skriva nu. Vet ju att du inte gillar att läsa allt för mycket. Du klagar på att du blir trött i ögonen. Du kommer nog inte att svara på detta, det gör du aldrig.
Men jag vill bara att du ska veta att jag alltid kommer att älska dig. Men vet du, dina tigerränder lyser igenom dina kläder.

Kanske ska jag säga till dina demoner med, för rakblads lekarna är inte roliga längre. Fast det har dom aldrig varit. Och det har ju egentligen aldrig varit en lek i alla fall.

Det blir inget hejdå denna gången heller, för jag gillar inte avslut. Kan vi inte bara låta slutet bli en början för något nytt? Jag vet att du skakar på huvudet när du läser detta.

Men jag finns i mitt fönster om jag inte kan sova, jag kommer att finnas där inatt. Alla nätter framöver. Som jag alltid gjort.

Första kärleken

Du var bara där, som om du precis fallit ner från stjärnhimlen. Mitt på Gågatan, log.
Det går inte att förklara… du var lika vacker som jag hade tänkt mig men ändå kände jag en avsky. Det gick inte att förlåta dig, förlåt. Du närma mig med försiktiga steg.
- Hej
Jag snegla upp och möttes av dina gröna ögon.
- Hello

Vi stod där och bara stirra, nej inte stirra. Granska varandra från topp till tå. Utan att säga något visste nog båda att du var förlåten.

Vi gick hem till dig, din lägenhet borta vid Vattenpalatset. Lägenheten var ganska stökig men mysig. Och det lukta dig där inne, överallt.

Vi tog av oss skorna och jag skulle precis börja ta av mig jackan. Då jag märkte att du mumla något, jag snegla upp. Vi möttes på mitten som vi alltid har gjort, dina läppar var mjuka och varma.

- Får jag behålla dig?
Jag viskar i ditt öra att frågetecknet var onödigt. Jag är redan din.